Texturer
Staden är full med väggar, tak och andra ytor som sakta åldrats och fått patina. Ovan ser ni mitt bidrag till dagens tisdagstema och eftersom jag skriver om gatukonst den här månaden tänkte jag slå ett slag för den naturliga estetik som finns i det offentliga rummet. Staden är en organism som många tror att vi människor har skapat, men så fort en ritning har lämnat arkitekten så börjar det hända något. De material som husen byggs av har sitt eget liv och sin egen känsla och ju mer dom åldras desto mer skapar som sin egen identitet. Koppar som ärgar, plåtar och armeringar som rostar och puts som vittrar. Sedan hjälper fåglar, alger och växter till att färgsätta och nagga de stora ytorna och raka vinklarna.
Gå ut och titta på den vackra organiska, vittrande staden nu!
/Niklas
Du kan följa svar på detta inlägg via RSS 2.0-flödet. Du kan lämna en kommentar eller en trackback från din egen sida.
En härlig bild du visar med en klok eftertänksam text dessutom! Och visst har du rätt – även material som skapats av människan kan utvecklas och förändras på egen hand!
Fint! Och vilka härliga färger =)
Jag håller med…jag är också alltid ute och njuter av tidens tand, tycker man skall vara försiktig med att renovera bort gamla ytor.
Din vägg här är verkligen helt i min smak, själv brukar jag fota gamla containers…vilken yta!