Jag är lärare och jag kämpar dagligen med att få eleverna att locka fram sin kreativitet och det är inte lätt. Min teori är att skolan har gnagt av all fantasi och kreativitet från elevernas hjärnor genom åren. Betyg, trötta lärare och tråkiga skolor har sakta förstört den skapande människans inre glöd. Att sedan jag ska stå där och försöka blåsa liv i denna falnande glöd kan ibland vara helt utmattande. Men när kreativitetens låga blossar upp är lyckan gjord och det känns som att detta är mitt största mål som lärare.
Creative Club är som en bokklubb för scrapbookare, det är jätteenkelt att anmäla sig och snart dimper det första paketet ner i lådan. Sedan kommer det ett paket varje månad som man får skicka tillbaka eller ännu hellre avanmäla det om man inte vill ha just det paketet.
Mitt första paket innehöll följande:
Papper i format 303*303mm: 5 enfärgade ark, 5 mönstrade ark
1 fotoalbum i format 200×200 mm
1 stämpeldyna
1 akrylblock med tillhörande silikonstämpel med hjärtmotiv
4 dekorationsband samt 1 snöre
Stora och små tygblommor i olika färger
Metallbrads i 3 olika färger
Små mönstrade blommor i kartong med knapphål
stickersark med alfabetet
1 rulle dubbelhäftande tejp
Eftersom detta är mitt startpaket så betalar jag endast 35kr för porto och expeditionsavgifter och det är det definitivt värt. Det är väl i det stora hela ganska snygga papper och saker men inget jag själv hade valt ut med undantag för några få delar. Det största problemet är dock att dom viker dom stora snygga kvadratiska papperen så att dom ska passa i den rektangulära lådan. Det tycker jag är vansinne, visst man kanske inte alltid vill jobba i helformat men om man skulle vilja det så är dessa papper nu förstörda.
Jag kommer stanna ytterligare en månad i klubben för nästa paket har jultema och jag vill göra mina egna julkort med hjälp av dessa papper och snygga kuvert. Men sedan går jag nog ur klubben även om jag skulle fortsätta scrapbooka efter denna månads slut.
Jag har inte skrivit här på ett tag nu och det beror på att jag har jobbat med min personliga portfolio. En portfolio kan vara många saker oftast är det en reklamplats där man visar upp sin talang men det kan också vara ett ställe där man samlar de verk man gjort och är stolt över så att andra kan tadel av dem och inspireras av dem. Min är lite av båda tror jag. Framför allt så anser jag att man bör visa upp sina alster, att låta dom ligga på hårddisken och skräpa är slöseri med diskutrymme. Tveka inte ut med bildena, låtarna och filmerna på nätet nu på stört. Det finns många ställen att ladda upp sina saker på, mina favoriter är: Deviantart, Flickr, Vimeo och MySpace.
Men jag vill passa på och slå ett slag för den egna hemsidan, en egen digital portfolio, på en egen domän och med sin egen design säger mycket mer. Min är skapad med WordPress och det kan vara en bra sak om man inte vill koda allt från grunden och upp. Med wordpress så kan man lätt utgå från något snyggt och gratis tema och sedan göra layouten till sin egen.
I en av kurserna som jag är lärare i så får eleverna en övning där det gäller att göra ett självporträtt i ett fejkat historiskt fotografi. Första delen av arbetet går ut på att leta rätt på referensbilder, fotografier som de på något sätt vill härma eller inspireras av. Det kan handla om färgskala, ljussättning eller hur personerna på bilden sitter, det kan också vara missfärgningar och skador på bilden som man kan använda för att få sitt eget fota att kännas slitet och gammalt. I den andra delen av arbetet gäller det att plocka fram det råmaterial man behöver för att skapa sin bild. Det kan vara allt från gamla fotoramar från 1870 till själva fotografiet av sig själv, en annan sak som kan vara bra att hitta är bra ruffa texturer som kan användas för att få rätt åldrad känsla. Sista delen i arbetet handlar om att sätta samman det hela med rätt teknik i photoshop och det är inte alltid det enklaste, men roligt är det och snyggt blir det.
Den här killen gör små underverk till illustrationer på post-it-lappar. Helt underbara små monsterbilder som får fantasin i gungning . Sedan har han gjort en fantastisk musikvideo också:
Jag gillar verkligen inte att göra jämförelser med sport men när det gäller scrapbooking som kreativt uttryck så påminner det om en materialsport. Det finns massor saker, pryttlar, stämplar och papper att köpa och varje layout kräver ju sin unika stil och uttryck, man vill ju inte att alla ens skapelser ska se lika dana ut.
Men egentligen behöver man inte särskilda scrapsaxar som klipper i vågor, man behöver inte blommigt scrappapper eller små tecknade figurer färdiga med fästkuddar och allt. Se dig omkring, överallt finns det saker som man kan pynta sina fotografier med och om man inte är så jättenoga med det syrafria materialet så finns det massor med vackra bilder och papper i magasin och kataloger. Som alltid så tycker jag att det är bättre att göra själv än att använda det någon annan har producerat åt mig. Med rätt utrustning och kreativa vilja så kan man göra allt från papper till stämplar helt själv. Men då blir det såklart en hel annan sak… men det är ju inte nödvändigtvis något dåligt.
Postat den 2009/09/09 ¬ 09:18h.Niklas Freidwall6 Kommentarer »
Detta är mitt första riktiga scrapbook-alster gjorde jag utifrån en bild på min son Vidar. På bilden äter han smultron som han kallade för “balooom”.
Det här är väl egentligen ett praktexempel på hur scrapbooking brukar se ut; fina papper, en bild på sitt barn och ett citat. Det är nog därför jag oftast inte tycker att andras layouts är särskilt intressanta, det handlar om något väldigt privat, andras barn. Hur kul är det egentligen att kolla igenom en främlings fotoalbum? Men det gör det inte till något dåligt eller fånigt, snarare tvärt om. De flesta scrapbookar för att det är kul, för att dom vill göra något fint av sina minnen och för att dom älskar sin familj och sina vänner väldigt mycket.
Scrapbooking är ett underbart sätt att ta hand om och använda sina fotografier. Det är ju ganska meningslöst att ha en låda full med fotografier i fotokuvert eller ännu värre en hårddisk full. Bättre att ta några av dom bästa bilderna, dom med de personer man älskar mest i en situation som man har fina minnen och bevara dessa bilder aktivt. En scrapbook-layout är ett aktivt bevarande av ett minne. Då man lägger till och pyntar så höjs bilden och man lägger ner sin egen tolkning och sina egna tankar i bilden. Utöver detta så använder en riktig scrapbookare endast syrafritt papper och dekorationer som inte skadar fotografiet och på så sätt bevarar man minnet ännu längre.
så gräv i högen med foton nu och gör något med dina fina minnen!
Postat den 2009/09/07 ¬ 14:52h.Niklas Freidwall5 Kommentarer »
Då var det dags att dra igång mediekursens första tävling, temat för månaden är ju scrapbooking och tävlingen följer såklart detta. Uppgiften är att skapa en layout baserat på de ord som ni själva slumpat fram med idégeneratorn. Slupa fram de ord ni känner inspirerar er och skapa sedan ett collage av bilder, knappar, stämplar eller allt annat ni kan komma att tänka på. Den sista september väljer jag ut den layout jag tycker är bäst och belönar vinnaren med en skissbok av märket moleskine.
Ditt bidrag lägger du upp på din blogg/flickr/bilddagboken eller dyigt tillsammans med en länk till mediekursen.se. Sedan skriver du en kommentar i detta inlägg och länkar till ditt resultat.
Postat den 2009/09/02 ¬ 21:10h.Niklas Freidwall2 Kommentarer »
Nu har mitt arbete med månadens utmaning börjat och jag har valt att börja med inspiration och research. Det har varit långa kvällar framför datorn och jag har sett massor av fina scraplayouts. Det som har slagit mig är att jag föredrar de scraps där fotografiet tar mycket plast. En massa olika papper, bokstäver, stämplar och sedan ett litet fotografi på sniskan känns andefattigt. Jag tycker en layout ska ha med fotografiet att göra och inte bara fungera som en enormt överdriven ram. Samtidigt så gillar jag layouter helt utan fotografier. Då blir det lite mer som collage och det gillar jag skarpt särskilt om det blandas upp med frihandteckningar och måleri.
Här följer nu tre helt olika konstnärliga uttryck som jag tänker anväda som inspiration när jag sätter igång och scrapbookar:
Eftersom detta är mitt startpaket så betalar jag endast 35kr för porto och expeditionsavgifter och det är det definitivt värt. Det är väl i det stora hela ganska snygga papper och saker men inget jag själv hade valt ut med undantag för några få delar. Det största problemet är dock att dom viker dom stora snygga kvadratiska papperen så att dom ska passa i den rektangulära lådan. Det tycker jag är vansinne, visst man kanske inte alltid vill jobba i helformat men om man skulle vilja det så är dessa papper nu förstörda.
I en av kurserna som jag är lärare i så får eleverna en övning där det gäller att göra ett självporträtt i ett fejkat historiskt fotografi. Första delen av arbetet går ut på att leta rätt på referensbilder, fotografier som de på något sätt vill härma eller inspireras av. Det kan handla om färgskala, ljussättning eller hur personerna på bilden sitter, det kan också vara missfärgningar och skador på bilden som man kan använda för att få sitt eget fota att kännas slitet och gammalt. I den andra delen av arbetet gäller det att plocka fram det råmaterial man behöver för att skapa sin bild. Det kan vara allt från gamla fotoramar från 1870 till själva fotografiet av sig själv, en annan sak som kan vara bra att hitta är bra ruffa texturer som kan användas för att få rätt åldrad känsla. Sista delen i arbetet handlar om att sätta samman det hela med rätt teknik i photoshop och det är inte alltid det enklaste, men roligt är det och snyggt blir det.
